Äntligen...

...lite goda nyheter i allt elände!

Idag fick vi första svaret på FVP och det var bra!!!!!!! WIEHOO!!!
Inga kromosomfel på 13, 18 eller 21 och rätt antal könskromosomer...13 och 18 är "fel" som tydligen typ alltid har dödlig utgång och 21 är ju downs syndrom. Downs hade väl inte varit hela världen (om man nu får säga så) men ändå skönt att veta att det inte handlar om en så pass stor funktionsnedsättning som det ändå innebär, eftersom hon (ja, HON) dessutom är så liten.

Så...det är en HON...lite chockerande eftersom vi varit helt övertygade om att det var en liten Arvid i magen, men så länge hon bara mår bra så spelar det absolut ingen som helst roll. Blir lika glada oavsett kön, bara hon kämpar på därinne :)

Har även kollat flödet i navelsträngen, CTG, ev påverkan på livmodertappen och fostervattensmängd och allt ser jättebra ut! Så som "vår" läkare uttryckte det så tänker vi bara se det som en väldigt liten bebis, som förmodligen kommer få en rätt tuff start i livet. Men det känns ändå väldigt skönt!!

Och allt det här med lårbenen hit och dit tyckte han (läkaren) att vi skulle bortse från så länge eftersom vi vet att även systers son hade lite korta lårben och det skiljde inte så mkt när vi var vid ungefär samma tidpunkt i graviditeten. Tack snälla syster för att vi fick ta del av din journal!!!

Planen är nu att jag ska få träffa läkaren imorgon någon gång och sedan troligtvis få åka hem, eftersom allt ser så bra ut och de tror att vi skulle ha det bättre hemma. Han skulle dock lyfta detta med övriga läkare först, men det verkar ju lovande. Dock skulle jag få komma in på kontroller av flödet ca 2ggr/vecka, men det är bara skönt att få det kollat ändå, så det gör jag så gärna.

Så just nu och här idag känns livet faktiskt lite lättare och vi kanske får vår lilla bebis trots allt :)
Kram S