Eller helt klart en av dem upplevdes för exakt ett år sedan idag.
Det var den dag jag blev inlagd på Ryhov och fick veta att tillvaron för vår efterlängtade bebis inte var alltför bra.
Det var då vi fick besked om att det troligtvis var ngt fel på bebisen, att de ville göra ett fostervattensprov för att ha ngt att gå på i sina spekulationer om vad som var fel.
Det var den dag då hela min värld rasade samman totalt. Skulle vår pyttelilla bebis klara sig, vad var fel och just då tänkte jag mycket på om det var mitt fel...
Efter ett missfall och ett halvårs kräkande pga graviditetssjukdom mådde jag inte bra från början.
Det var from denna dag som vår kamp började. Vår kamp för att orka. Orka må dåligt, orka hålla hoppet uppe, orka med ovissheten, orka med alla tankar och ångest. Och framförallt - orka ladda för förlossningen, som i vårt fall var likamed domen. Domen om hur illa det var.
Det var en fruktansvärd tid, för oss och alla som stod oss nära.
Det är med tårar jag tänker tillbaka på känslorna den här fruktansvärda dagen - fredagen den 13 januari 2012.
Nu gick ju allting ofattbart bra och läkarna var så nöjda, det var bättre med vår älskade lilla Lovisa än vad de ens vågat hoppas på.
Och även om det varit ett väldigt tufft år, rent känslomässigt, och även om rädslan för att ngt ska gå fel fortfarande finns i bakhuvudet, så är hon här. Vår underbara lilla tjej är HÄR - hos oss <3
Älskade lilla kämpe, vad stolt jag är över att vara din mamma!!!
Februari -12
Lovisa föds med en vikt på 900 gram och är 34 cm lång
Januari -13
Lovisa är 11 månader och 7470 gram tung och 67,5 cm lång.
